Frågorna som aldrig tar slut.

Egentligen så borde jag inte bry mig, eftersom jag är van men jag kan inte undvika dem...
Och det känns som att oavsett vilket svar jag ger så är det inte nog...
Kanske att det skulle vara lättare att blunda men å andra sidan kommer folk alltid att fråga.


Igår var vi på DBSK's Jaejoongs mammas restaurang, o hon pratade en del med oss..
Då Jaejoong oxå blivit adopterad (fast inom Korea) och då jag sa att jag var adopterad så kom självklart frågan om jag sökt upp mina biologiska föräldrar upp.
Till viss del kändes det mer..hmm.. lättare att säga det till en person som tillviss del förstår.. men å andra sidan så kanske det skapar mer problem om man inte ger ett svar som de tycker att jag borde ge, då de varit med om en liknande situation.

Fråga 1: Har du sökt upp dina biologiska föräldrar
Svar 1: Nej, det har jag inte.
Fråga 2: Varför inte? Vill du inte
Svar 2: (för att inte trampa ngn på tårna) Alltså jag vill kunna koreanska flytande innan jag träffar dem, det är lättare att kommunicera. (DET SANNA svaret: Dels samma svar som svar 2 o ja visst det skulle vara kul o träffas för att se vad man fått för utseende o andra gener.. MEN å andra sidan har jag det bra och känner inte direkt att jag behöver träffa dem, ja menar jag har ett bra liv o är nöjd, det är faktiskt inte så att endast bra saker kan komma med det utan det kan leda till massa missförstånd osv och vem vet.. det kanske bara förvärrar allt! Dessutom det är inte som att min korremamma har letat upp mig heller, o hon vet vart hon ska gå....)



Sen har vi frågan med varför jag valt Sogang Univ, Varför jag är Kristen...osv.
Då jag bor på 13e våningen, så vet ALLA i huset att jag inte är helkorean ^^
Och idag frågade en Ajumma mig: Är du gyopo (overseas korean)? Går du på Edae?
Me: Nej, jag är adopterad och nej, jag går på Sogang univ....
Ajumma: Är du troende?
Me: ja det är jag.
Ajumma: Så du är katolik? (Sogang är en katolskskola)
Me: nej... jag är protestant..
Ajumma: men varför går du i Sogang då?
Me: jag vill öva o prata mycket. (Sogang är kända för att öva mycket på tal)
Ajumma: Okej..det låter bra.



Sen har vi frågan om mig o min utbildning.
Jag måste som sagt snart börja me min utbildning... kompisar håller redan på me sina C-uppsatser och jag har inte ens börjat men allt det här med vilket univ, program osv snurrar runt i min hjärna.

X: Varför stannar du inte i Korea o pluggar på ett riktigt univ. sen?
Me: ja det kostar pengar.. o well.. är inte säker på om jag orkar plugga allt på koreanska..
X: Men du kan få stipendie så du slipper betala, dessutom skulle du klara av det.
Me: det är sjukt svårt att komma in på en bra skola.
X: Du skulle kunna gå på Yonsei, Edae, Sogang eller Seoul National.
Me: Ok.. ok.. ska tänka på saken.. (Bara för att få slut på samtalet)
X: Det skulle vara kul om du kom in!!
Me: mmm... (^__^;;)



Dessa frågor kommer var o varannan vecka, men ja.. ibland så ljuger jag ihop saker för jag orkar inte svara, för som sagt oavsett vad jag säger så ska alltid någon ha en synpunkt.
Men alla har olika viljor o tankar.



Imorn är sista dagen i skolan. (^__^)v
Idag fick vi böckerna för 3B, och vi har fortfarande 2 kapitel i bok 3A kvar..
Min lärarens kommentar var: Ja, ni som vill plugga på lovet, här har ni chansen.
Snällt sagt, men well.. jag har faktiskt andra planer än att studera hela tiden.
och seriöst, alla olika ord dödar mig.
Ena dagen handlar det om bröllop och begravning men nästa dag handlar det om att min dator gått sönder och måste ringa för att få support, samt nästa har med utseenede å göra.
Super duper kul ellerhur då inga ord har me varandra o göra!!